saknad



I still believe in Heaven
And I'm sure you've made it there
But as for me without your love,
I don't have a prayer


saknar pappa nu så mitt hjärta gråter..
undrar när jag ska orka ta itu med sorgen å verkligen gå vidare..
jag har inte någon som jag kan säga vad jag känner riktigt ingen jag axel jag kan gråta mot
jag har många axlar att gråta mot men ingen som riktigt förstår vad jag pratar om!
och dom som vet vad jag går igenom dom klarar jag inte att gråta inför dom klarar jag inte att visa att jag har inte gått vidare!
jag hatar att ja ska känna så här..

Kommentarer
Postat av: Anonym

Jag tror faktiskt att jag vet en liten del vad det är som du går igenom.



Hur mycket jag än tycker om din mamma, så är det synd att du är så hemskt lika henne. Inte heller hon släpper fram sorgen utan flinar och jämt försöker att se så glad åt utåt.

Du måste lära dig att släppa fram det, annars förtär det dig och gör dig ledsen och bitter.



Kan du inte prata om det så skriv av dig det.



Själv klottrar jag ner ark efter ark till Marie, när jag tycker att saknaden jag känner efter henne blir för stor.



Så många roliga barndomsminnen vi hade, känns som om hon visste så väl vem jag var och nu så hemskt ensam man står kvar.

Synd är bara att du behöver att gå igenom sorgen efter två som stått dig så nära.......



Kramar i massor! Jag tänker på dig.

2009-08-24 @ 21:50:22

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0